I dagens DN går två forskare ut och hävdar att partiernas kris är över, länk. De menar att partierna mår alldeles utmärkt. Man åberopar svar från olika undersökningar. En faktor som visar att forskarna Glasur Erlingsson och Mikael Perssons slutsatser är felaktiga att antalet partier ökat. De tidigare partierna attraherade inte tillräckligt många.
Sverigedemokraternas inträde i riksdagen 2010 visar på att medborgarna inte är nöjda med i vart fall de traditionella partierna. Att sverigedemokraterna attraherar var tionde väljare borde vara en signal och bristande förtroende. I Erlingssons och Perssons statistik har sannolikt de svarande inkluderat sverigedemokraterna när man svarade. I Europaparlamentsvalet visar Junilistan, Piratpartiet och Feministiskt Initiativ på misstroende för de etablerade partierna. Även dessa partier ligger som bas för påståenden om förtroenden. I själva verket är de åberopade siffrorna inget hälsotecken.
I häften av Sveriges 290 kommuner finns det lokala partier. I valet 2010 tog lokala partier 3,99 % av rösterna. Antalet blanka röster var 1,42%. Det innebär att 5,3% inte är nöjda med de etablerade partierna. Lägger man till detta Sverigedemokraternas 4,5% i kommunvalet 2010 är det närmare 10% av alla röster som har en missnöjeskaraktär. Med ett valdeltagande på 81,62% talar vi om närmare 30% som inte deltar i kommunalvalen eller som missnöjesröstar. Det är svårt att se detta som ett demokratins styrketecken.
Ett annat och viktigt problem är partiernas representativitet. Medlemsantalet i de politiska partierna mellan år 2012 och 2013 minskade on vi exkluderar partierna på yttersta vänster och högerkanten. Vänstern hade 2013 16 000 medlemmar och sverigedemokraterna 12 531 medlemmar. Lägger man till piratpartiet med cirka 7 000 medlemmar och feministiskt alternativ med cirka 14 000 medlemmar ser situationen något bättre ut.
Faktum kvarstår att antalet medlemmar i de politiska partierna har under 2000 talet aldrig varit lägre än nu. Cirka 257 000 personer var 2013 medlemmar i ett politiskt parti. Antalet röstberättigade till riksdagsvalet i höst beräknas vara 7 124 000 enligt SCB. Det innebär att 3,6% av valmanskåren är medlem i ett politiskt parti. Det är en siffra som borde lända till eftertanke.
De politiska partiernas kris är inte över. Den är fortsatt allvarlig