The New York Times publicerar i dag en mycket tankeväckande artikel om de metoder som NSA har använt för att spionera i hela världen, länk. En hearing i EU Parlamentet ger ytterligare ljus över övervakningssamhället. I USA har NSA som bekant samarbetat med de stora aktörerna på internet, länk. Bland dem man intimt arbetat tillsammans med finns Google, Yahoo, Facebook och Microsoft.
I många fall har NSA jobbat parallellt med att försämra standarden på krypteringsprotokoll och med att få accesspunkter hos de stora företagen så att man har kunnat läsa trafik okrypterad. Att man sedan har oerhört kraftfulla datorer underlättar naturligtvis ”arbetet”, länk.
Den som trott att de stora företagens sekretess och säkerhetssystem har gett trygghet för kunderna kan känna sig lurade. Det har i allt varit en falsk trygghet. Amerikanska myndigheter och speciellt NSA har närmast fritt kunnat förfoga över integritetskränkande information genom accesspunkter, så kallade bakdörrar i säkerhetssystemen där NSA helt obehindrat kunnat läsa okrypterad information. Användarna har trott sig vara säkra med SSL, VPN protokoll och 4Gs säkerhetsstandard. En falsk säkerhet.
En annan effekt av att information kunnat tankas ur systemen okrypterad av självklart att även andra och oönskade har kunnat göra samma sak. En del av de säkerhetsskandaler med miljontals användaruppgifter på drift kan ha sitt ursprung i NSAs verksamhet. Dessa katastrofer kunde alltså kunnat undvikas om NSA inte hade försvagat säkerhetssystem för sina syften. Detta gäller inte bara Amerikaner. Utan samma situation finns i hela världen.
Med detta gigantiska informationsövertag måste man ställa sig frågan om värdet av informationen? Det borde rimligen vara så att NSA har kunnat läsa kommunikation mellan AL Qaedas ledare inför terrorattcker och ge information om gasattacken i Syrien. Frågan är ställd till NSAav USAs regering. Svaret verkar ännu så länge vara att man inte har denna.
För Sveriges del är det värt att konstatera att vi är en del i NSAs och USAs övervakningsnätverk, länk, länk, länk, länk, länk, länk, länk. Andra samarbetspartners är Storbritannien, Frankrike, Indien och Israel. Förmodligen har även Australien en central roll.
I Sverige är det lättare att bevara hemligheterna om detta. Det nämligen så få som arbetar med detta samarbete. USAs partner i Sverige är den ”civila” myndigheten FRA, som vi känner till från andra sammanhang. FRA är en duktig mäklare av hemlig information. Man köper och säljer närmast som ett privat handelsföretag.
Mycket information kan ha ett visst värde, men det skapar också problem. Det gäller att sålla så man får fram rätt information. Här har med största sannolikhet NSA stött på det största utmaningen. Man har för mycket och i allt väsentligt värdelös information. Världen har inte blivit säkrare.
Vad som är än mer allvarligt är att vi fått ett samhälle som skulle kunna beskrivas som ett spionsamhälle. De som är utsatta för spioneri är alla. Inte som det var förr i världen, man spionerade på några få. Det integritetslösa samhället är ett samhälle som ingen önskar. Ändå har vi fått det. Frågan är bara hur vi återvänder till ett samhälle som skyddar medborgarnas integritet?
