04232024Huvudnyheter:
Senaste kommentarer

Krugman kraxar igen

Nobelpristagen Paul Krugman har en spalt i the New York Times. Han uttrycker åsikter om det mesta på denna spalt. Hade inte mannen varit Nobelpristagare hade han avfärdats. Många av åsikterna som framförs är närmast mer åt det bisarra hållet. Samtidigt är han ganska konsekvent i sin syn på världen som debattör.

Det är värt att notera att Krugman fick Nobelpriset 2008. Inte på något sätt för att förutsett den kris som skakade världen. Däremot har han senare som forskare och debattör försökt förklara orsakerna till krisen.

Krugmans bidrag forskningsmässigt är en teoribildning kring handel som han också fick Nobelpriset för. Utgångspunkten för Krugmans teori/ förklaring av handeln mellan likartade länder presenterades i en artikel 1979  i Journal of International Economics, och omfattar två viktiga antaganden:

-att konsumenterna föredrar ett varierat utbud av varumärken, och

-att produktionen gynnar skalfördelar

Konsumenternas preferens för mångfald förklarar existensen av olika versioner av bilar som Volvo och BMW. På grund av stordriftsfördelar, är det inte lönsamt att sprida produktionen av till exempel Volvobilar över hela världen. I stället koncentreras produktionen till ett fåtal fabriker och därmed i ett fåtal länder (eller kanske bara ett). Denna logik förklarar hur varje land kan specialisera sig på att producera några märken av en viss typ av produkt, i stället för att specialisera sig på olika typer av produkter.

Krugmans teori tar också hänsyn till transportkostnader , ett viktigt inslag i att producera en ” hemmamarknadseffekt ” , som bland annat återfinns i hans arbete om den nya ekonomiska geografin .

Krugmans upptäkter förklarar att där det finns stordriftsfördelar i produktionen , är det också är möjligt att länder kan ”låsas in ” ofördelaktiga handelsmönster. Icke desto mindre förblir handel till nytta i allmänhet , även mellan likartade länder , eftersom det tillåter företag att spara på kostnaderna genom att producera i en större , effektivare skala , och eftersom det ökar utbudet av varumärken som finns tillgängliga och skärper konkurrensen mellan företagen.

Krugman är inte bara forskare utan är också en mycket inflytelserik debattör. Han har i grunden en sort Nykeynesiansk världsuppfattning. Bara det tillkommer mer likviditet så blir världen bättre skulle lite tillspetsat vara hans måtto.

Nu är det dag igen . Denna gång menar Krugman att den Svenska Riskbanken har skapat deflation genom sin ”högräntepolitik”, länk, länk. Med haltande och dåligt underbyggda jämförelser med Japan. I Krugman värld är de största hoten deflation och höga räntor. I Krugmans världsbild ger deflation och höga räntor mindre likviditet i marknaden och det är (nästan) alltid dåligt enligt Krugman.

Vad vi ser är en kamp mellan Milton Friedmans monetarism och Nykeynesianer som Krugman.

I en värld med stor upplåning av nationer blir nationerna svagare. Bakom hörnet lurar därför ett verkligt stort inflationshot. Att då bara ropa på mer likviditet är detsamma som att ropa på ännu mer inflation

 

Vad händer nu?

Senaste artiklarna

Lämna ett svar

Lämna en kommentar