Sverige har gått till val och fått ett nytt parlament. Det kommer att skapa helt nya utmaning. Ett parlament som kommer att bli nästan lika svårstyrt som ett Italienskt sådant.
Socialdemokraterna fick 31,2% av rösterna, en ökning med 0,4%. Miljöpartiet fick 6,8% av rösterna. en minskning med 0,4%. De två partier som väntas bilda regering gör det inte utifrån att de ökat sitt stöd, en styrkeposition, jämfört med förra valet. Det är exakt lika stora som efter valet 2010. Samarbetspartnern, vänstern får 5,7%. En ökning med en ynka tiondels procent.
Förändringen ger en ny regering, men inte ökat stöd för sin politik. En komplikation som är värd att notera. Svenskarna är inte mer positivt inställda till miljöpartiets, socialdemokraternas och vänsterns politik.
Vad som hänt är att Alliansens partier däremot minskat sitt väljarstöd och självklart har moderaterna minskat mest. Valresultatet är baserat på missnöje eller om man ska formulera det mera positivt på en önskan om förändring. Detta missnöje är mest fokuserat på moderaterna.
Valets stora vinnare är sverigedemokraterna. 13% gör partiet mäktigt. Sannolikt kommer politiken att vridas mera i deras riktning. Även om inget av de andra partierna kommer att erkänna detta. Tragiskt, men sant. I backspegeln kan vi se hur det gick med Ny demokrati. Ingen ville samarbeta med dem. En hel del av dess politik förverkligades.
En ny regering med 38% av väljarna bakom sig är en svag regering. Aldrig sedan den nya grundlagen infördes 1974 har sannolikheten för nyval varit större.
I detta läge försöker sig den tilltänkta regeringsbildaren på att vara groda. Tanken verkar vara att om jag blåser upp mig tillräckligt kan jag få någon annan att vika sig och komma över och samarbeta med mig. Självklart är detta en farlig strategi.
Den första utmaningen blir att lotsa en budget genom riksdagen. Om den ”nya oppositionen” gemensamt röstar mot något förslag i den efter mönster från socialdemokraterna under den förra mandatperioden kan ett budgethål uppstå. Då kan regeringen tvingas avgå. Ett nyval kan då stå för dörren.
Utmaningen för de borgerliga är om Alliansbygget håller. Väljarna i främst centern är mer borgerliga än på 1990. Det gör inte centern till en sannolik samarbetspartner med socialdemokraterna. Hur ett folkparti där luften gick ur kommer att hantera frågan är mera oklart, men sannolikt är dörren stängd där också.
Utanför riksdagen, men ändå med inflytande i Stockholm och Göteborg återfinns Fi. Partiet kommer att göra sig påmint på ett helt annat sätt under den kommande mandatperioden. Om det räcker för att komma in i riksdagen vid ett extraval eller valet 2014 är mera oklart.
Sverige har blivit svårare att regera. Dessutom attraherar numera externerna vänstern och sverigedemokraterna nästan var femte väljare. En beklaglig utveckling som borde leda till eftertanke hos de etablerade partierna. Var femte väljare kan snabbt bli var tredje annars.
Sverige kommer dessutom att få två nya partiledare. Inte bara Fredrik Reinfeldt avgår. Även Jan Björklund läs få se sig om efter ett annat jobb.