”Värre vägkost var inte på vandring med än för många mått öl”. Citatet är hämtat från Havamal. En av de stora Isländska litterturskatterna från Vikingatiden.
Under det senaste årtiondet har vi sett en formlig finansiell bärsärk från Isländsk sida. Fondkommissionärer, banker, försäkringsbolag, flygbolag har köpts i en rasande fart. När värdespiralen går uppåt är det inga problem. Nu går spiralen nedåt och då blir det inte bara problem. Det blir katastrof.
Storbritanniens finansmyndigheter stängde partyt för Islänningarna i går. Man frös deras tillgångar. Den brittiske finansministern Alistair Darling sa inför parlamentet ”Tro det eller ej, men den Isländska regeringen har förklarat för mig att den inte har en tanke på att uppfylla sina förpliktelser”. En gång i tiden hade man ett torskkrig med Islänningarna. Nu kommer finanskriget.
I Sverige är Glitnir till salu. Kaupthing har i praktiken övertagits av Svenska Riksbanken.
Den Amerikanska finanskrisen drabbade i liten utsträckning någon fattig i Sverige. Den Isländska kunde ha gjort det. Vi hänger ihop på ett sätt vi tidigare inte gjorde.
Närområdets förändringar är på många sätt viktigare än fjärrområdets. Globalt fokus ersätts allt mer med regionalt fokus. Baltikum, våra Nordiska grannländer EU och Ryssland kommer att vara viktiga för hur djup krisen kommer att bli. Trots detta är huvuddelen av nyhetsbevakningen fortfarande fokuserad på USA. Det vore bra om journalisterna började rapportera från mera näraliggande platser också
