Hanna Wagenius tar upp ett etiskt dilemma kring yttrandefriheten.
Svd rapporterar. HAX kommenterar.
Var går gränserna för yttrandefriheten?
Vad kan publiceras i det offentliga rummet?
Vilken typ av tilltal kan vi acceptera?
Det som har utlöst debatten är ett skivomslag. Titeln är sannolikt också anstötlig för många. Den heter Virgin killer. Frågan är bara om anstöt ska vara det samma som inte publiceringsbart? För min egen del tycker jag inte det. Mycket kultur skulle om kriteriet var anstöt vara förbjudet.
I dag talade jag med en kommundirektör i samband med att jag gjorde en intervju.
Han sa att min blogg var elak. Därför ville han egentligen inte medverka i intervjun.
Elak är ett värdeomdöme. För denne höge kommunaltjänsteman var värdeomdömet ett skäl till att överväga om han skulle medverka. För mig framstår det som en ganska problematisk kommentar.
Att försvara det självklara är inte svårt. För den uppenbart oskyldige och sympatiske är det lätt att försvara rättssäkerheten. Vad gäller den som är i gränslandet och dessutom osympatiskt är det svårare. Å andra sidan är det här som det är helt centralt att vi försvarar de grundläggande rättssäkerhetsprinciperna. På samma sätt förhåller det sig med yttrande- och tryckfriheten. Det osympatiska måste också försvaras. Sedan finns det alltid bortre gränser i alla system.
Det vi märker nu är en våg av inskränkning i yttrande- och tryckfriheten. Politiker som vår justitieminister ser inte yttrandefriheten som dynamiska system. Man ser inte att dessa system samvarierar med andra system i samhället.
Debatt om gränserna är vitaliserande för yttrandefriheten. Det är inte tecken på att lagstiftning måste skapa ett snävare utrymme i det offentliga rummet. Debatten kan vara den korrigeringsfaktor som gör att tryck- och yttrandefriheten hålls vital och levande.
Det som är möjligt tilltal i bloggosfären är i andra media på gränsen till förtal. Det innebär att yttrandefrihetslagstiftningen måste ta hänsyn till i vilket medium något publiceras.
Ett annat fenomen som försvårar för yttrandefriheten är listor över webbplatser som ska blockeras. Här finns inga principer som är grundade i rättsprinciper. Här gäller godtycke och gatans parlament i många avseenden. Att sedan bli struken från en blockeringslista är nästan omöjligt.
Det är dags före debatt om yttrandefriheten och hur vi kan vidga den.
