United Minds och Aftonbladet presenterade i går en ny väljarbarometer, länk.
Det parlamentarisk läget om väljarbarometern blir valresultat är en mardröm för varje blivande regeringsbildare. Ett av resultaten är två nya partier i riksdagen. Piratpartiet, med 4,2% och Sverigedemokraterna med 4,1%. Dessa två partier tävlar då i samma division som centern och kristdemokraterna. Alla dessa partier ligger i närheten av 4% spärren.
Folkpartiet och vänstern är snäppet större.
För centerns del finns anledning till självrannsakan. EU valet blev en katastrof.
Målet om att bli ett parti som kommer att få 15% av rösterna är avlägset.
Lars Weinehalls kommentarer till det allvarliga läget indikerar förträngning.
Partiledningen med Maud Olofsson idkar inte på något sätt självkritik. Det är dags för det. Att centern är ett parti som slår vakt om entreprenörsandan i samhället är bra. Tyvärr har inte Maud Olofsson levererat tillräckligt med resultat för att göra detta trovärdigt. Det är en av förklaringarna till att centern bestraffas i väljarundersökningen.
I frågorna om integritet och modern upphovsrätt är det så kallade öppenhetsprogrammet, länk utmärkt. Hade det förverkligats till större del än vad som skett och använts som rättesnöre av riksdagsgruppen hade läget för partiet sett ut på ett helt annat sätt. Det räcker inte att ha bra åsikter, man måste visa att de genomförs.
Även här är centerns problem brist på leverans.
Partiledning och partistyrelse lyssnar inte tillräckligt på gräsrötter och liberala företrädare. Fortfarande verkar man hålla fast vid mål som inte är realistiska. Det är inte bra för partiet. Det krävs realistiska mål för att skapa resultat. Omöjliga mål sänker en organisations prestationförmåga.
För Maud Olofsson personligen kommer ett fasthållande av 15% målet innebära att hon får avgå om partiet får samma valresultat som förra riksdagsvalet. Även förändringar uppåt på 1-2% kommer att tolkas som bakslag. Det är bättre att revidera målen nu och tända partiapparaten i stället för att göra det under galgen.
En mycket klarare politik i integritetsfrågorna är nödvändig. En viktig marering vore om Centern ställer sig bakom ett upprivande av FRA-lagen. I övriga integritetskränkande lagstiftningsfrågor måste ansvariga politiker tydligt och klart säga nej till sådan lagstiftning.
Den enda av de ledande partiföreträdarna som verkar ha förstått allvaret är EU parlamentarikern Lena Ek. Hon är i dag ett mera gångbart namn är Maud Olofsson vad gäller integritetsfrågorna och modern upphovsrätt.
I fildelningsfrågorna bör centern omgående deklarera att man vill ha förändringar i IPRED lagen. En synkronisering av patent- och upphovsrättens skyddstider bör också föreslås.
Fildelning för privat bruk måste vara legaliserat före valet.
Initiativet till detta ska komma från centern.
Det är inte centerns program det är fel på det är civilkuraget att stå upp för centerns hjärtefrågor inom liberala kärnområden som har med nätet att göra som saknas.
Sedan bör partiledningen gå ut och deklarera en realistisk målsättning om vad partiet ska åstadkomma i valrörelsen 2010.
Då finns förutsättningarna för att centern på nytt blir ett framgångsparti.
Tack till Markus ”Lake” Berglund
