Euron lever trots allt vidare ett tag till. Problemet med de förslag som kommer för att rädda den ändrar inte de underliggande felaktiga strukturerna. Det borde vara en självklarhet att man inser att en valuta som finns i ett mindre område bättre avspeglar de ekonomiska förutsättningarna i detta område. Risken får tas av dem som importerar och exporterar till detta område. Euron däremot har inga mekanismer för att hantera skillnader i konkurrenskraft. I stället får ECB välja en medelväg hela tiden. För extremerna blir detta alltid olyckligt. Några egentliga korrektionsmöjligheter finns inte. Ju längre tiden går dess mer skapas underliggande obalanser.

Vad en del politiker försöker göra är att bara erbjuda ett överutbud av likviditet. Detta kan bara pågå under en viss begränsad till. Överlikviditeten i marknaden neutraliserar marknadens misstro mot ett antal ekonomier. De underliggande strukturfelen åtgärdas inte.