Förbudet kallas i USA för the Glass-Steagall Act. Denna lagstiftning trädde i kraft 1933 och gällde fram till 1999. Då ersattes den av Gramm-Leach-Bliley Act. En av de första bankern att bedriva både investmentbank verksamhet och traditionell bankverksamhet var Citigroup. Man började faktisk denna verksamhet redan 1998 och fick dispens från Glass-Stegall Act.
Från och med 2000 talet inleds en omfattande omstrukturering av USAs banksystem. En del skulle säga att förändringarna var en av orsakerna till bankkrisen på 2008.
Även i Sverige fanns det underlång tid en tydlig skillnad mellan investmentbanker och traditionella banker. Det har senare kommit att kallas för avregleringen av det svenska banksystemet. Förändringen skedde i november 1985. Arkitekterna bakom denna avreglering var den dåvarande finansminsterns Kjell Olof Feldt och riksbankschefen, Bengt Dennis och riksbanksfullmäktiges ordförande Erik Åsbrink. Avregleringen resulterade så småningom i den svenska finanskrisen.
Nu funderar EU på att införa ett liknande system som Glass-Steagall Act. Idén är att traditionella banker inte ska kunna gå i konkurs. Å andra sidan ska de finnas investmentbanker, banker som sysslar med handel i olika värdepapper, rådgivning och utlåning till företag och risktagare. Dessa banker ska kunna gå i konkurs. Förslaget har stött på hårt motstånd från bankhåll, länk. till privatpersoner.
Idén saknar inte poänger.
