Den amerikanska centralbanken lämnar styrräntan orörd, länk, länk.
Banken ser tecken på återhämtning. För att att inte störa denna kommer de amerikanska räntorna att lämnas orörda under relativt lång tid. Inflationen i november var 0,4% säsongsjusterad och utbudet i ekonomin ökade med 2,8%. Detta är självklart goda tecken.
I kongressen övervägs förslag för att reglera marknaderna. Ett steg är att gå tillbaka till ordningen att skilja på kommersiella banker och investmentbanker. En förespråkare för denna reform är bland annat den tidigare presidentkandidaten och senatorn John McCain. Samtidigt talar man om att reglera hedgefonderna. Dessa åtgärder kan ha positiva effekter för att minska riskerna för en ny finansiell kris.
Samtidigt finns det strukturproblem i den amerikanska finansiella lagstiftningen som man avstår från att lösa. Ett exempel är Sarbanes Oxley lagen gör det betydligt dyrare att driva ett amerikansk börsnoterat företag jämfört med i Europa. Den amerikanska lagstiftningen är dessutom dåligt anpassad till en elektronisk verklighet. Detta stora problem avstår de amerikanska lagstiftarna från att lösa.
Den amerikanska ekonomin med ett allt större ekonomisk underskott och ett gigantiskt skuldberg är faktorer som också talar mot USA. Statskulden uppgår till till cirka 9 triljoner dollar, varav cirka hälften är räntebärande. Detta kommer att göra att skuldräntorna kommer att bli ett allt större problem i den amerikanska ekonomin.
Sammantaget talar detta för att USA förlorar i attraktivitet som finansiellt centrum.
Krisen i Dubai har paradoxalt nog förutsättningar för att skapa ett starkare finansiellt centrum i denna del av världen. Ett möte i veckan med GCC, Gulf Cooperating Counties som består av Bahrein, Kuwait, Saudi Arabien och förenade arabemiraten UAE, stakade ut vägen. Man har i veckan kommit överens om att närma sig en ekonomisk union av EU karaktär. Dessutom planerar man för en gemensam valuta.
Detta skapar ett enormt starkt finansiellt centrum. Sedan är frågan av mera akademisk karaktär om huvudcentrat ska vara i Dubai eller 15o kilometer längre bort i Abu Dhabi.
Den expanderande marknaden för finansiella instrument som är förenliga med islam växer också. Exempel på detta är de så kallade ”sukuk” eller islamiskt korrekta obligationerna, länk. Marknaden för lån kommer på sikt att allt mer ha sin bas här.
Vi ser att denna del av världen bygger infrastruktur och kompetens för att bli mindre beroende av olja. Detta skapar ekonomisk aktivitet av stora mått. Sedan det öppnades möjligheter för utlänningar i att äga fastigheter i Dubai 2002 har denna fastighetsmarknad blivit ledande i världen. Detta kommer att bestå under lång tid trots den kris vi har sett tecken på.
Dessutom köper arabintressen företag i väst. Ett exempel är det köp som Dubai gjorde i Nasdaq i samband med budstriden om Svenska OMX. Nu är Dubai Financial Markets en del av Nasdaq och storägare i just Nasdaq.
Kapitalet finns i dag i öst. Kina och oljeländerna representerar detta. Låntagarna finns i väst. Mycket mer av ekonomisk utveckling sker i öst. Detta talar för att fokus kommer att ligga öster ut. Dessutom kommer de finansiella instrumenten mer att utvecklas från den kulturella kontext som finns här.
