Den svenska papperstidningskartan ritas om i allt snabbare takt.
I går kom nyheten om att gratistidningen Metro lägger ned redaktionen för papperstidningen, länk, länk. Även för Metro känns förändringens vindar.
Intäkterna första kvartalet var 256 miljoner mot 302 miljoner 2013. Annonsintäkterna har minskat med hela 46%, länk. Ett negativt rörelseresultat på 18 miljoner har vuxit till minus 94 miljoner. Man halverar verksamheten i Europa och fokuseras krafterna på Latinamerika. Omsättningen 2013 var 1,3 miljarder och resultatet på skrala 10 miljoner. Metro har till detta en kassa på 221 miljoner. I Kinneviks balansräkning är Metroinnehavet upptaget till 879 miljoner
Den enkla idén med en gratistidning i olika kollektivtrafikmedel är ett radikalt minskat antal distributionsställen, jämfört med den vanliga papperstidningen. Den idén fungerar sämre i dag än när den introducerades 1995. Då var det direkt succé. Distributionen sker allt mer digitalt till läsarna. Metro som är ett storstadsfenomen märker förändringens vindar snabbare än andra aktörer.
Metros utveckling indikerar att den stora landsortstidningskrisen i Sverige ligger maximalt två år bort. Många av de gamla varumärkena i Tidningssverige kan vara historia då, i vart fall som papperstidningar. Nättidningarna är små till omsättningen och tjänar marginellt med pengar för de flesta mediahus. Det stora undantaget är Schipsted som hittat modeller som gör att man tjänar stora pengar på nätet.
Metro som i princip har nyhetsbyråmateria som innehåll låter nu nyhetsbyrån TT göra tidningen. Ett logiskt val. Att låta nyhetsbyråerna utgöra redaktioner lär bli en ny trend. Den digitala kärnan i Metro är en site som har 100 000 unika besökare. Den ska fortsatt ha en egen redaktion.
För Kinnevik återstår att se om Metro är ett kärninnehav. Det skulle inte förvåna om man söker sälja bolaget under 2014.
