07252024Huvudnyheter:
Senaste kommentarer

Nej till Orwell

När den numera adlade (baronessan) Margaret Tatcher bevistade 300 års jubileet av den Franska revolutionen fick hon frågan hur det kändes att vara med vid detta högtidliga tillfälle.

Hon svarade kort och rappt: att hon var i Paris för att hedra terrorismens offer. 
För begreppet frihet började definieras i England genom Magna Charta år 1215, alltså flera hundra år före den Franska revolutionen.
Magna Charta definierar bland annat förhållandet mellan den enskilde medborgaren och samhället (då ytterst representerad av kungen, numera av regeringen eller de valda politikerna). Genom Magna Charta garanteras medborgarna frihet, en personlig sfär och rättssäkerhet gentemot samhället. 
 
Under sommaren har vi sett försök att minska den sfären genom införandet av FRA lagen.
Som om det inte vore nog ligger nu på regeringens ritbord ett förslag om obligatoriskt civilkurage. Idéen med lagen är att den som bevittnar ett brott kommer att begå ett brott om han eller hon inte har civilkurage. Detta civilkurage kan vara att larma polisen, ingripa för att skydda någon som blir utsatt för brott. Hur begreppet ska definiera är inte klart. En som skrivit om den nya lagen på sin blog är Hanna Wagenius.
Lagar som föreskriver en viss moral och etik lämpar sig ganska dåligt för att förändra folks beteenden. 
Ta hastighetsbegränsningar som ett exempel. Medborgarna bryter i stor utsträckning mot lagen eftersom den inte är förankrad i medborgarna moraluppfattning. 
Lagar lämpar sig däremot bättre för att definiera folkets existerande moral och etik. 
Det finns minst ett problem med detta. 
Om det som ska lagstiftas om är svårt att definiera, eller det finns många olika definitioner är fungerar lagstiftnings dåligt.  
Ett exempel på detta är olika typer av generalklausuler. Den mest kända är den förhatliga generalklausulen mot skatteflykt. Genom den typen av lagar skapas ett angiverisamhälle. ’
När Maud Olofsson i Almedalen talar om att förändra människors värderingar förutsätter jag att hon menar att det sker genom personliga möten och inte genom lag.
Vi kan tycka illa om människor som är fega. Att sakna civilkurage får inte bli ett brott eller en sjukdom. Däremot kan vi ogilla beteendet. 
Vi kan ge uttryck för det genom att ge feed-back på ett visst beteende eller på avsaknaden av agerande.
Vi kan själva föregå som exempel. Göra som vi önskar att andra ska agera. 
Lagstiftningen som nu förbereds bör placeras där den hör hemma – i papperskorgen. Den reglering som behövs av vad den enskilde ska göra för att beivra och förhindra brott finns redan i brottsbalken. Civilkurage däremot kommer alltid inifrån. 
Vi behöver inte en ny angiverilag, utan vi behöver en författningsdomstol och ett nytt Magna Charta, som ger medborgaran den frihet man behöver mot staten. 
Magna Charta av år 1215 utgick från den fysiska kroppen. I dagens värld krävs det att staten håller sig borta från mer än den fysiska kroppen.
Därför bör ett nytt Magna Charta utgå från att freda medborgaren, medborgarens relationer, möten och mötesplatser från staten. 

Vad händer nu?

Senaste artiklarna

Lämna ett svar

Lämna en kommentar