Då var det dags igen. Oktober och finansiell oro. Det är märkligt men kriser i ekonomin inträffar på hösten.
Den här gången vet vi att det kommer att bli turbulent kring USAs skuldtak. Mårtenssons meningar skrev om det redan för någon tid sedan, länk. I nästa vecka måste USA successivt dra ned på verksamheten, länk om inte skuldtaket höjs. Den strypning som republikanerna närmasts önskar är bland annat till för att förudmjuka president Obama.
Inte minst eftersom den kommer att slå ganska direkt mot hans sjukvårdsreform Obamacare. EN reforn var kostnader för den enskilde publicerades i veckan, länk. Kostnaderna har framförallt upprört republikaner och det faktum att de slår väldigt olika och inte sällan orättvist. Samtidigt, vi talar om en ideologisk kamp mellan konservativa och vad man i USA kallar liberala (något som har lite att göra med vad vi i Europa kallar liberala).
I senaten pågår just nu ett intensivt spel. Republikaner gör allt för att hindra att det avsätts medel till sjukvårdsreformen, länk. Senator Ted Cruz använde sig av ett marathontal, närmast en filibuster för att söka skjuta på den planerade omröstningen från onsdag till söndag.
Att som Swedbank i en analys refererad av Dagens Industri hävda att ett av de stora problemen är talmannen John Boheners bristande styrka är däremot lite relevant.
Fokus för republikanerna är att till varje pris stoppa hälsovårdsreformen. Detta har som få gånger förr närmast enat den republikanska partiet. Samtidigt är man lite försiktig. Det stundar val. Efter det hoppas man ha kontroll över båda kamrarna i den lagstiftande församlingen.
USA närmar sig nu två kritiska punkter, länk. Den första är den mekanism som innebär automatiska nedskärningar. Den andra är när USA inte alls kan betala längre. Man gör en ”default”. Automatiska neddragningar har inträffat flera gånger tidigare under exempelvis Bill Clintons presidentperiod.
Automatiska neddragningar lär börja verka redan i nästa vecka, kring den 1 oktober.
”Default” lär ske cirka 14 dagar – tre veckor senare.
Kostnaderna ökade kostnaderna för automatiska neddragningar ligger kring ett par miljarder dollar. En ”default” kostar mycket mer. Om upplåningskostnaden för USA som stat stiger från 3-3,5% innebär detta en årlig kostnadsökning på 75 miljarder dollar. Att USAs kreditvärdighet nu riskerar en ytterligare nedgradering ligger i korten. Det är denna som på lite sikt ger ökade upplåningskostnader.
För att långsiktigt säkra USAs ekonomi krävs en kombination av utgiftsneddragningar och en temporär ökning av skuldtaket.
Höstvindarna har börjat blåsa på de finansiella marknaderna.
