Som mestadels utlandssvensk slår det mig hur begränsat det svenska synfältet är.
Ta till exempel det här med sjukvård. De flesta tycks vara övertygade att om saker och ting inte fungerar som i Sverige, då kommer folk att ligga och dö på gatorna.
Problemet med den svenska sjukvården
Ser man till fakta, då har Sverige en hög nivå på vården – när eller om man väl lyckas få den. Men tillgängligheten till primärvården är usel och patienterna blir som regel bollade runt mellan olika läkare.
Dessutom har vi långa köer till vård och operationer som innebär att människor med en fastställd diagnos ibland hinner dö i kön – och att andra drabbas av ett helt onödigt långt lidande.
Problemen är alltså främst byråkratiska. Det vill säga skapade – av klåfingriga politiker som tror att de är världsmästare på hur sjukvård skall organiseras.
Bättre vård för mindre pengar i andra länder
Det samlade betyget för sjukvården är bättre – inte bara i de övriga nordiska länderna utan även i länder som Nederländerna, Belgien, Frankrike, Luxemburg, Schweiz och Tyskland.
Ändå betalar vi mer i skatt och lägger en större del av BNP på sjukvård än många av dessa länder. När det gäller sjukvårdens kostnadseffektivitet, då ligger Sverige inte långt från botten i Europa.
Den politiska styrningen av sjukvården ger oss med andra ord sämre och dyrare vård.
Exemplet Tyskland
Låt mig beskriva hur jag uppfattar vården hemma i Tyskland.
Till att börja med kan man så gott som omedelbart komma i kontakt med en läkare. Det finns massor av privatläkarmottagningar (av den typ Sverige försöker utrota) och de flesta har öppen mottagning i vart fall hälften av arbetsveckans timmar, ofta även på kvällen.
Sedan är det din doktor som håller koll på dig, utfärdar remisser och har helhetsgreppet. Du har alltså alltid samma läkare, som du själv valt. (Till skillnad från de svenska vårdcentralernas alla stafettläkare och vikarier.)
I Tyskland (vars sjukvård alltså har ett högre betyg än den svenska) bedriver staten ingen vård. Det offentliga äger inga sjukhus. Allt sådant lämnar man istället till dem som är experter på sjukvård.
Eget ansvar
Den tyska sjukvårdsförsäkringen hanteras av vad som närmast kan beskrivas som försäkringskooperativ med rötter i civilsamhället. De bygger på på tradition, är spontant framvuxna och inriktade mot olika delar av arbetskraften. (Själv är jag med i Teknikerkassan.) Alla har rätt – och laglig skyldighet – att vara med i en sådan kassa.
Den enskilde betalar hälften av försäkringspremien och arbetsgivaren hälften. Dessutom skjuter det allmänna till en del, direkt till kassorna. Men här finns alltså i vart fall ett visst direkt och personligt ansvar. Ändå ligger det inte människor och dör på gatorna i Berlin, München och Hamburg.
En effekt av detta system är att sjukförsäkringskassorna (som naturligtivs vill hålla kostnaderna nere) har ett intresse av att människor som är sjuka blir friska igen så snart som möjligt. På så sätt fungerar de som ett slags »controller«, som ser till att den doktor man valt handlar på ett rimligt sätt.
Opt-out
En intressant detalj med det tyska systmet är att man kan göra en opt-out och ta en helt privat sjukvårdsförsäkring. Då slipper man den vanliga kassaavgiften och får lägre skatt. Men man skall tänka sig för. Väljer man en helt privat lösning – då får man inte gå tillbaka till det vanliga, allmänna systemet igen.
(I Tyskland har man även rätt att lämna det allmänna pensionssystemet och ordna ålderdomens finanser helt på egen hand. Även det ger lägre skatt.)
Varför inte lära sig av andra?
I Tyskland har vi alltså ett system med privata läkare, sjukförsäkringskassor framvuxna ur civilsamhället, sjukvård med icke-offentliga aktörer, valfrihet och ett stort mått av eget ansvar. Allt med ett bättre samlat betyg än svensk sjukvård – och med ungefär 30 procents högre kostnadseffektivitet.
Ändå tycks det vara stört omöjligt – i den faktaresistenta svenska debatten – att påstå att något annat än politisk centralstyrning, byråkratisk micro management, offentligt drivna sjukhus och total skattefinansiering kan fungera – och fungera bättre.
/ HAX
Källa, kvalitet och kostnader:
https://healthpowerhouse.com/publications/#200118
