Hur vi uppfattar verkligheten är en komplicerad historia. Men i grunden är det en fråga om vilken information vi kan och tillåts ta del av. Vilket är kopplat till vilka avsändare denna information har och vilket syfte de har med sina budskap. Detta hänger i sin tur samman med vilken eller vilka informationsbubblor vi befinner oss i.
Till exempel finns det en officiell Svensk mediebubbla. Den har en »värdegrund« som bygger på allas lika värde. Vilket låter väldigt vackert, men i själva verket är detta något som öppnar för mycket av tolkningar och subjektivitet.
I denna bubbla drar man sig till exempel för att peka ut invandrare när man beskriver en händelse eller ett problem. Föresatserna är goda. Man vill inte bidra till främlingsfientlighet. Men detta har gått över styr, så till den milda grad att vanligt folk inte längre litar på traditionella media. På goda grunder. I vart fall om man vill ha korrekt och konsekvensneutral information. Vilket jag vill påstå är en förutsättning för att kunna skaffa sig en någorlunda rättvisande bild av verkligheten.
Och när folk inte längre litar på media, då börjar de spekulera. Till exempel har det på senare tid förekommit nyheter om att trafikdöden plötsligt har ökat. Det samma gäller dödligt våld i nära relationer. Men vi får veta väldigt lite om de underliggande faktorerna. Så folk börjar naturligtvis undra om detta kan ha att göra med inflödet av flyktingar – som lärt sig köra bil i krigszoner och vars kvinnosyn bygger på för oss främmande traditioner.
Det kan mycket väl vara att så inte är fallet. Vi får helt enkelt inte veta. Men om det ändå skulle vara så, då behöver vi objektiv och saklig information för att på ett rimligt sätt kunna hantera dessa problem. Och när media inte längre går att lita på, då återstår bara rykten och spekulationer. Vilket är dåliga grunder för att bygga och upprätthålla gemensamma regelverk.
Resultatet blir att vi famlar i mörkret i sak. Och att rykten och spekulationer – oavsett om de har någon grund eller ej – snarare göder än dämpar främlingsfientligheten. Detta landar i handlingsförlamning, polarisering, dålig stämning, osäkerhet och förvirring. Vilket i slutändan inte gynnar någon.
Det finns i dagsläget inte någon informationskälla som jag litar helt och hållet på. Jag samlar information från många olika källor. Jag försöker ta reda på saker själv. Och jag tror mig ha en någorlunda god bild av verkligheten. Men hur många har egentligen intresse och energi för att ge sig ut på jakt efter en korrekt verklighetsbild? I ett medielandskap där allt redan serveras färdigtuggat i lagom munsbitar? Även om media inte återger verkligheten?
/ HAX