Vi skulle vinna mycket på att göra Sverige enklare.
Till exempel har vi ett skattesystem som är fullständigt ogreppbart för de flesta vanliga människor. Inte minst eftersom en stor del av skatterna gjorts osynliga – i form av arbetsgivaravgifter som inte redovisas på den enskilde löntagarens lönebesked.
Få människor vet idag hur mycket de betalar i skatt, vilket även gör det svårt att utkräva politiskt ansvar. Om man inte riktigt vet hur mycket man betalar till staten är det svårt att bedöma hur effektivt pengarna används och vad man »får tillbaka«.
Platt skatt – där alla betalar samma procentsats av sin inkomst i skatt skulle vara mer begripligt. Det skulle skapa en medvetenhet om hur mycket man verkligen betalar in. Det skulle ge medborgarna en tydligare bild av hur effektivt pengarna används. Det skulle tvinga fram en ökad transparens i det politiska systemet. Och det skulle göra det lönsamt att jobba.
Till att börja med vore det en bra sak om vi alla enkelt kan veta hur stor del av vår inkomst som vi själva disponerar och hur stor del andra bestämmer över. Det skulle göra den politiska debatten och de politiska alternativen mer tydliga. Vad är rimligt? Att du och staten delar lika på frukterna av ditt arbete? 30/70? 60/40? Då skulle plötsligt skatten kunna debatteras i betydligt mer konkreta termer än idag.
Men det vore också ett stort steg framåt att platt skatt ger staten tydliga utgiftsramar. Om staten tar, låt säga 40% av medborgarnas inkomster, då måste staten också anpassa sina utgifter efter detta. Vilket främjar tydligare och rimligare prioriteringar – när staten måste rätta mun efter matsäcken.
Det verkligt fiffiga med platt skatt är att om staten ändå vill öka sina skatteinkomster, då måste den driva en tillväxtvänlig politik. Vilket är att åter placera hästen framför kärran – i meningen att man då först måste se till att näringslivet blomstrar, att det skapas naturligt utrymme för högre löner och att företagens vinster tillåts öka. Då blir kakan större – och då ger en procentuellt fast skattesats större skatteinbetalningar i absoluta tal.
Det är fullständigt absurt att inget svenskt riksdagsparti driver frågan om platt skatt. Det fungerar ju – och fungerar bra – i andra länder.
Är det kanske så att svensk politisk borgerlighet har internaliserat socialdemokratins samhällsmodell? Ägnar den sig hellre åt att administrera en socialistisk högskattestat än att stå för det som en gång var dess principer?
/ HAX
