Låt oss ta det här med corona-testerna. Alla tycks vara överens om att det behövs utökad och omfattande provtagning. Men det händer inte tillräckligt mycket.
Att sjukvården inte klarar att masstesta befolkningen samtidigt som den står i en strid ström av Covid-19-patienter och tvingats till massor av inställda operationer, det borde man kunnat räkna ut i förväg.
Men regeringen tycks inte veta hur man organiserar en masstestning. Och vem gör det? Men då får man väl göra något åt saken, efter bästa förmåga och förstånd.
Hur har vi det med alla privata vaccinationscentraler och cityakuter? Kan Röda korset hjälpa till? Behöver vi be militären om hjälp? Hemvärnet? Vilka ytterligare resurser kan mobiliseras för själva analysen?
Det finns massor av spakar att dra i och knappar att trycka på. Men det verkar som att man drar benen efter sig. Frågan är varför.
I krisens början skrev DN om att man givit MSB i uppdrag att samordna privata initiativ för krishantering (som produktion av skyddsutrustning) med bland andra näringslivet. Tidningen beskrev i sammanhanget MSB som ett svart hål. På sin höjd hade man sänt över några förslag till socialstyrelsen, som i princip svarat att det inte är deras bord.
En detalj i den större bilden är sossarnas uppblåsta ego. Ingen kan någonsin erkänna att de någon gång gjort något fel. Har fel ändå begåtts, då är det alltid någon annans ansvar. Alltid. Vilket är en usel ledarstil. Och ett farligt förhållningssätt till verkligheten.
Istället för att spela the blame game med regioner och kommuner måste det väl ändå – i en sådan här situation – gå att peka med hela handen? Riksdagen har ju till och med givit Lena Hallengren makt att regera genom fullmakt.
Om något är fel, säg då det. Finns det inga tester? Finns det ingen analyskapacitet? Vågar man inget göra, av rädsla för att göra fel? Vill man inte vara med längre?
En form av prokrastinering har sin grund i att man faktiskt inte vet hur man skall lösa en uppgift. Då brukar det ändå vara enklast att sluta grubbla och ta tag i saken. I vart fall i något. Sedan löser sig det mesta på vägen. Vad man inte skall göra är att ducka, försöka skyffla omkring ansvar och oroa sig för sin prestige.
Sedan ser det naturligtvis väldigt illa ut att en regering som anser sig veta bättre än du själv hur du skall leva ditt liv inte vet vad den skall ta sig till i skarpt läge. Att landets mesta maktparti är totalt oförmöget att ta ansvar och sköta samhällelig kärnverksamhet. Men det är ju knappast någon nyhet. Det är bara att inkompetensen blir än mer uppenbar nu när det verkligen gäller.
/ HAX
