I ett debattinlägg berättar nu Svenska Dagbladets chefredaktör Lena K. Samuelsson och den digitala chefen Fredrik Karén att man ska börja ta betalt på nätet, länk.
Samtidigt ger man uttryck för ett visst nytänkande när man i artikeln skriver: ”Plötsligt finns möjligheter och krav på att utveckla en ny typ av journalistik och nya verktyg som liverapportering, webb-tv och crowd sourcing. Det är bra och leder till innovation och nya arbetssätt.”
Om det var speciellt plötsligt kan man undra, men visst har man rätt i att medielandskapet har förändrats och det ger möjligheter. SvD på nätet har blivit framgångsrikt. Man försöker inte göra samma sak som i papperstidningen. Man försöker göra en produkt som fungerar på nätet. Det är bra.
En annan passus av klarsyn ser ut så här: ”Därför måste vi våga definiera om begreppet kvalitetsjournalistik till att också omfatta det moderna sättet att publicera nyheter. I dagens medievärld är snabbhet och tillgänglighet lika viktigt som analys och fördjupning. Ingen granskning är komplett utan interaktivitet. Det är också viktigt att förstå att med den mångfald och konkurrens som i dag finns på mediemarknaden kommer tidningshusen att behöva välja och prioritera i betydligt högre utsträckning än tidigare, kvalitet måste gå före kvantitet. Detta gäller inom alla områden: inrikes, utrikes, näringsliv och kultur. Vi kommer att lägga avsevärt mindre resurser på att oreflekterat referera det som har hänt.”
Man verkar ha förstått interaktiviteten och tidningen har fått uppmärksamhet genom att använda läsarna kring räntor och hyresnivåer. Här är journalistiken i sin linda. Interaktivitet kan skapa mervärde.
Den stora utmaningen kvarstår. Hur får man lönsamhet på nätet? Det har vi ännu så länge inte sett några goda exempel på.
