02172019Huvudnyheter:

MENINGAR OCH REFLEKTIONER OM HUR VI FORMAR VÅR VÄRLD OCH VÅRT VARANDE, I DET STORA OCH DET LILLA, I DET AVLÄGSNA OCH DET NÄRA

En döende papperstidning och sen då?

Medielandskapet har till stor del förändrats bara genom att marknadsförutsättningarna har ryckt undan det ekonomiska underlaget för viss journalistik. Ledningarna har fått skära. Journalister och fotografter har fått sparken. Resurserna som överförts till de expanderande delarna av media har däremot varit ganska modesta. Möjligen med undantag för teknisk utveckling. Teknologi har på många sätt varit drivande. Form och innehåll har på många sätt blivit underordnade. I vart fall om det inte gällt rena reklam och sökmodeller. Där har det investerats stora pengar.

Medielogiken utgår i dag inte från läsning. Den utgår från att söka. Man söker inte så mycket i en tidning. Man söker globalt. För det behöver man  en eller flera sökmotorer. Att bläddra i tidningen är på ett sätt ganska ute. Söket blir så enormt begränsat där.

Det är medialandskapets första grundlag är att ett sök som inte är tillräckligt brett blir inte värt ett försök. Den andra grundlagen är söker ska resultera i ett som exakt svar som möjligt. Om du söker i åtskilliga miljoner källor ska svaret helst inte ge mer än en handfull träffar.  Modellen för är sök miljoner och finn en handfull svar.

Vi har också fått en förskjutning i vem vi tror på. Journalisten är mindre trovärdig än teknikern och statistikern, de som konstruerat sökmotorn. De flesta av oss reflekterar nog inte över detta utan tar det ytliga perspektivet, maskinen är mer trovärdig än människan. Det är inte sant. Det började med en människa både hos den traditionella dagstidningen och hos sökmotorutvecklaren.

Från papperstidningen har vi vandrat till datorn, trodde vi i vart fall. I själva verket har vi från papperstidningen hoppat över datorn och hamnat i mobilen eller läsplattan. Det är härifrån vi som konsumenter kommer att styra medias utveckling. Det stora kravet på mobil- och läsplattetutvecklarna kommer att vara större skärmar utan att hårdvaran blir större än att den ryms i en ficka. Ännu så länge nöjer vi oss, men inte så länge. Här kommer det att hända stora saker och säkert märkliga sådana.

Förr läste vi journalistiskt material och accepterade annonser som ramlade på oss under läsningen. Begrepp som packningsgraad, dvs hur mycket annonser jämfört med journalistiskt material finns var något som mättes och jämfördes. I dag har annonser och reklam sina egna platser utan journalistik. Vi söker nämligen också efter det vi önskar köpa. Även här blir platser, som: blocket, hemnet, pricerunner, flygstolen, hotels.com handelsplatser osv. eller en sorts sökmotorer på bestämda platser på nätet. Ännu en gång tror vi mer på teknikern som konstruerade systemet, än på personen,  i detta fall säljaren.

När Aftonbladet 2017 inte finns i pappersutgåva, vilket är vad ägaren, mediekoncernen Schibsted planerat undrar man vad som kommer att ske. Sannolikt innebär det att Expressen inte kommer att finnas i pappersform. Skälet är att med två kvällstidningar har det funnits två parter att dela kostnaderna på. Det kan bli för dyrt med bara en part. Det kan också bli så att Bonniers håller kvar vid pappersexpressen Expressen och hoppas att man funnit en nisch här för ett kort tag.

Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter i pappersform lär finnas kvar 3-5 år efter det. Under den första delen av 2020 talet försvinner storstadstidningarna i pappersform. För landsortstidningarna kan den processen ta ytterligare en tid. I decennieskiftet 2029/2030 är den traditionella papperstidningspressen senast borta. Hybridvarianter kanske hittar sin nisch, men så som vi känner pappersdagstidningen i dag finns den inte i mitten av 2030 talet. En epok har då gått i graven.

Det kommer fortfarande att finnas behov av god läsning, initierade kommentarer. Sådan läsning som gör att vi känner oss klokare, mera berikade och som ger spännande ögonblick. Här har ännu så länge få på allvar investerat resurser. Kanske krävs det beteendevetare som hjälper mediahusen med gränssnittet. En sak är klar även läsandet kommer att börja med söket. Frågan är bara hur formen kommer att se ut?  Det börjar vi veta i slutet av detta decennium. Den ofrivilliga tidningen är död. Frågan är bara vad som växer upp i stället?

 

Vad händer nu?

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Lämna en kommentar