Folk brukar fråga mig vart jag tror att Sverige är på väg. Som om jag skulle veta? Men jag kan spekulera.
Folk kommer att uppleva att samhällskontraktet bryts. När polisen inte längre fungerar, då kommer allt fler att fråga sig vad vi skall med en stat till. När vården går i baklås trots att den tillförs mer pengar, då kommer människor att börja bli oroliga. När pensionen inte blir i närheten av vad folk hade väntat sig och hoppas på, då blir det protester.
Till detta skall läggas alla som knyter handen i byxfickan när flyktingar och migranter får bostäder medan samma sak är ett av svenska folkets största problem. Sedan har vi de som inte längre känner för att försörja bidragstagare, oavsett om dessa är invandrare eller svenskar. Och folk som ser värdet (men inte lånen) på villan sjunka när de blir grannar med ett flyktingboende. Det är inte det minsta konstigt att folk lackar till.
Men den generella välfärdsstaten skall tydligen upprätthållas, till vilket pris som helst. Det verkar rent av råda något slags blocköverskridande konsensus – över alla tre blocken – om att försvara den svenska modellen.
Skatterna kommer att stiga. Kontrollen av vanligt folk, deras ekonomi och deras förehavanden kommer att öka. I takt med att kontanterna försvinner blir människor allt mer utelämnade till överheten och dess nycker. Och när övervakningsstaten nu ändå är på plats, då kommer den att användas på nya sätt – för att skydda makten och systemet från folket.
Det finns naturligtvis inga (eller i vart fall väldigt få) politiker som vill förvandla Sverige till en totalitär stat. Men det är i stort sett vad som kommer att ske. Med de bästa föresatser och intentioner. För att rädda den svenska modellen, välfärden och den så kallade tryggheten. Alla skall med, varesig de vill eller inte.
Det blir inget dramatiskt maktövertagande. Det kommer inte att dyka upp någon Stark Man. Det öppna, fria, demokratiska samhället kommer bara att… tyna bort. För det allmännas bästa. Efter beslut som fattats i god demokratisk ordning – och förmodligen även under bred politisk enighet.
Folket kommer snabbt att lära sig att ligga lågt. Den som inte bråkar kommer inte att ha speciellt mycket att frukta. Och de flesta kommer att vara nöjda med detta, så länge det visas Let’s Dance på tv och så länge spriten inte blir allt för dyr. Med tiden kommer Stockholmssyndromet att förstärkas, människor som egentligen är förtryckta kommer att försvara systemet – och en majoritet kommer att rösta för att det upprätthålls.
Men det är som sagt bara en spekulation.
/ HAX
