Vad håller de etablerade partierna och Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) på med? Saknar de fullständigt fingertoppskänsla och insikt i hur folk tänker och fungerar?
BRÅ har slutat föra statistik över dömda brottslingars härkomst. Detta har, i sig, orsakat spekulationer och underblåst teorier om att man försöker dölja något. BRÅ, å sin sida, säger att inget har förändrats. (Hur man nu kan veta det om man inte längre för statistik.)
I helgen fick frågan medialt genomslag i och med att SVT:s nyhetsprogram och det politiska magasinsprogrammet Agenda tog upp saken. Forskaren Jerzy Sarnecki fick, som vanligt, vara BRÅ:s ansikte. Fast han var noga med att påpeka att han inte talade för BRÅ. Från regeringens sida valde man att inte medverka. På andra sidan bordet fanns Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen, Mattias Karlsson.
Sarnecki menade att det inte finns något att se och Karlsson menade att det kan vi inte veta.
Under måndagen insåg regeringen att den inte längre kan tiga sig ur situationen. Justitieminister Morgan Johansson hänvisade till den gamla statistiken och menade att om man räknar bort socioekonomiska faktorer, då finns det inget att se.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Centern säger nej till att ta fram uppdaterad statistik. »Liberalerna« och Kristdemokraterna har ingen åsikt och Vänsterpartiet kommenterar över huvud taget inte frågan.
Tror man att detta skapar fler eller färre spekulationer och konspirationsteorier? Tror man att detta får en bredare allmänhet att anta att förhållandet i fråga har blivit värre eller bättre? Tror man att detta minskar eller ökar tilltron till de etablerade partierna?
Att vara Sverigedemokratisk partistrateg måste vara det lättaste jobb som finns. Man behöver inte göra någonting. Alla andra snubblar över varandra i sin iver att driva in väljare i SD-fållan och i partiets tankemönster. Är det inte vänsteraktivister som ger SD mer uppmärksamhet än de förtjänar, så är det media och de etablerade partierna som krattar för bilden av att de själva försöker dölja något, till varje pris.
Hur det förhåller sig med de verkliga siffrorna om brott och härkomst spelar från och med nu mindre roll. I den politiska debatten är bilden av verkligheten viktigare än verkligheten. Folk tror vad de vill tro – och de är benägna att dra sina egna slutsatser.
Det hela har utvecklats till en kommunikativ härdsmälta för regeringen och de etablerade partierna. De må ha de bästa och ädlaste föresatser. Men det hjälper inte. De har hanterat denna fråga på ett sätt som endast erbjuder en utväg, nämligen att under galgen ta fram ny statistik som – oavsett vad den kommer att visa – kommer att uppfattas som ett nederlag för maktapparaten.
Gud förbjude att dessa siffror i så fall kommer att visa en ökad koppling mellan brottslighet och härkomst. I så fall har etablissemanget förvandlat vad som »bara« behövde vara en dålig nyhet till verkligt politiskt sprängstoff. Helt i onödan.
Detta kommer att gå till rullorna som ett av svensk politiks värsta självmål. Det enda som kan göra saken värre är om det så småningom visar sig att det visst finns ny statistik, att den är problematisk och att man har försökt hålla den hemlig. Vilket tyvärr inte skulle förvåna mig.
Sverigedemokraterna lär skratta hela vägen till Rosenbad.
/ HAX
