03292017Huvudnyheter:

MENINGAR OCH REFLEKTIONER OM HUR VI FORMAR VÅR VÄRLD OCH VÅRT VARANDE, I DET STORA OCH DET LILLA, I DET AVLÄGSNA OCH DET NÄRA

Gör övervakningskameror oss verkligen säkrare?

De övervakningskameror vi lärt oss leva med ökar inte tryggheten mer än kanske i människors sinnen. Statistik visar att de inte har någon avskräckande effekt vad gäller antalet brott som begås. Däremot har de varit till viss nytta när man i efterhand vill utreda brott. Men det är så dags då.

Det finns bilder på så väl 9-11-terroristerna som bombmännen i London och Bryssel. Men det förhindrade inte att själva terrorhandlingarna begicks.

Kameraövervakning som vi svenskar känner den är rätt primitiv. I vissa fall sitter någon i realtid och tittar på ett antal skärmar. Vanligare är att materialet bandas och möjligen senare kommer till användning i utredningar och som bevis.

Men nu skall kameraövervakningen moderniseras till något mer Storebrorsmässigt. Polisen vill ha fler kameror i det offentliga rummet, på konstaplarnas uniformer, i polisbilarna, på drönare och många andra platser.

Dessa nya kameror skall bland annat kopplas till mjukvara för ansiktsigenkänning, kunna identifiera fordon och möjligen även kunna spana efter ljud som tyder på till exempel skottlossning eller krossat glas. Den information kamerorna samlar in skall sedan kunna samköras med andra register i realtid.

»När vi nu blivit en gemensam myndighet är det hög tid att vi får modern teknik överallt« säger polisinspektör Joakim Söderström vid Utvecklingscentrum Stockholm till DN.

Av lätt insedda skäl har myntet två sidor. Å ena sidan kan brottsbekämpningen eventuellt bli mer effektiv. Å andra sidan kommer vi att vara övervakade allt oftare och på allt fler ställen.

En tredje aspekt är att det finns en uppenbar risk för att kameraövervakning kan komma att ersätta patrullerande poliser på våra gator, vilket lär göra utryckningstiderna längre och oss alla – lik förbaskat – mindre säkra. (Med tanke på tillståndet hos den svenska polisen skall man inte ta för givet att saker och ting kommer att skötas på ett rimligt sätt.)

Men detta är bara början. Vad polisen ännu inte berättat är att man bygger ett system som är tänkt att synkas upp med det europeiska Indekt-projektet. Detta är en EU-finansierad övervakningsmodell som inte bara använder kameraövervakning med ansiktsigenkänning och samkörning mot allehanda register i realtid.

Indekts mjukvara är även tänkt att reagera på sådant som folksamlingar, aggressivt beteende, misstänkt beteende, suspekta individer och annat avvikande – samköra och analysera informationen och vid behov larma. Så det kan komma att räcka med ett olyckligt utseende som ogillas av systemets algoritmer för att ständigt bli punktmarkerad av polisen.

Detta kommer att skapa ett Storebrors-samhälle och möjliggöra ytterligare en positionsförflyttning från en polis som »tjänar och skyddar« allmänheten till en högteknologisk polisstat som är mer fokuserad på att skydda makten från folket. Vilket är en aspekt som vi noga bör tänka igenom innan vi omfamnar en allomfattande, automatiserad övervakning. Vill vi verkligen vara övervakade alltid och överallt – av maskiner som försöker räkna ut vad vi har för oss?

I så fall borde vi väl även välkomna övervakningskameror i våra hem, i alla rum? De skulle ju fylla precis samma syfte.

Slutligen – ge inte staten, dess företrädare och funktionärer verktyg som kan missbrukas om de hamnar i fel händer. För det kommer att ske, förr eller senare.

/ HAX

Vad händer nu?

Senaste artiklarna