10232019Huvudnyheter:

MENINGAR OCH REFLEKTIONER OM HUR VI FORMAR VÅR VÄRLD OCH VÅRT VARANDE, I DET STORA OCH DET LILLA, I DET AVLÄGSNA OCH DET NÄRA

Drömmen om ett fungerande samhälle

I mitt drömsamhälle behöver man inte ständigt oroa sig om politiken. Där fungerar statens kärnverksamhet på ett kostnadseffektivt sätt. Där är reglerna långsiktiga, stabila och gäller lika för alla. Där utvecklas samhället genom en evolutionär process som tillvaratar individens initiativkraft, vår samlade erfarenhet, civilsamhällets stabilitet, den fria marknadens framåtskridande, frivilligt samarbete och spontan ordning.

I mitt drömsamhälle sköter politikerna de samhälleliga kärnuppgifterna på ett kompetent sätt och lämnar i övrigt människor ifred. Där är politikerna ödmjuka inför sitt uppdrag, inför folket och visavi den makt de besitter. Där går allmänintresset före särintressen och beslut fattas baserade på verkligheten och verkliga förhållanden.

I mitt drömsamhälle lämnar överheten folket ifred, så länge ingen stör eller hotar någon annan. Där har människor stor makt att göra sina egna livsval. Där råder både ett stort mått av frihet och av ordning.

Så, varför är det inte på detta vis? Förklaringen finns dels hos de politiska partierna, dels bland politikerna själva, dels i media – och dels hos ett folk som ständigt låter sig förledas av känsloargument och luras till att låta sig mutas med sina egna pengar.

De flesta politiska partier drivs av idéer om hur alla skall leva sina liv – istället för att låta människor bestämma själva. Och av maktambitioner.

Våra politiker är bevisligen inkompetenta, samtidigt som de är maktmänniskor. Ingen ledande politiker har nått sin post med mindre än att trampa på andra, armbåga sig fram och vända kappan efter vinden.

Media har tagit makten över dagordningen och driver politiken framför sig – i snuttifierad form och i högt tempo. Med en egen agenda och med ett snäv urval av frågor som får plats i debatten.

Och väljarna röstar på den som lovar flest förmåner, i brist på makt över sina egna liv. Detta trots att det i långa loppet är att binda ris åt egen rygg – och att förvandla sig själva till undersåtar och skatteboskap.

Sammantaget skapar detta ett allt mer komplext system, där ingen har någon riktig koll och där politiska beslut ständigt ändrar de förutsättningar vi har att verka under. Ett ryckigt system i vilket vi nervöst måste hålla ett öga på en maktapparat som inte drar sig för att med tvång försöka ändra på människor.

Detta är inget som är unikt för Sverige. Men allt tycks vara mer extremt här än i de flesta andra länder. Vilket förmodligen är en kulturfråga. Vi har formats av en maktfullkomlig överhet. Vi blir allt mer känslostyrda, även när det bevisligen är en dålig plan. Vi har tappat kontakten med verkligheten och det som är viktigt.

Om vi är intresserade av en levande demokrati, långsiktigt välstånd, utveckling, frihet och ordning – då är vi helt uppenbart inne på fel väg.

/ HAX

Vad händer nu?

Senaste artiklarna