12152019Huvudnyheter:

MENINGAR OCH REFLEKTIONER OM HUR VI FORMAR VÅR VÄRLD OCH VÅRT VARANDE, I DET STORA OCH DET LILLA, I DET AVLÄGSNA OCH DET NÄRA

Den nya sverigebilden

Den pågående ASAP Rocky-rättegången sätter ljuset på mer än själva åtalet. Till exempel att Sverige har en mycket återhållsam syn på rätten till självförsvar. Att Sverige har flyktingproblem, ordningsproblem – och ett system där vissa människor häktas under lång tid och ibland på lösa grunder, medan andra som begår lagbrott släpps lika fort som de grips.

Sverigebilden håller stegvis på att förändras. Det gäller även sådant som alla förment rättrådiga funktionärer i den moraliska stormakten felaktigt tror framställer Sverige som ett föredöme. Till och med i svartklädda kulturkretsar på kontinenten skakar man uppgivet på huvudet åt den svenska sexköpslagen. Och den misslyckade svenska drogpolitiken (med den näst högsta drogdödligheten i EU) används som varnande exempel i andra länder.

I EU-sammanhang betraktas Sverige lite som Europas fulla 14-åring. Vi är godtrogna och samtidigt påstridiga. Vi både missförstår och överimplementerar direktiv. Vi är såväl konflikträdda som arroganta. Och en smula fumliga. Framförallt har vi en överdrivet positiv självbild. Men om termen »humanitär stormakt« dyker upp i diskussionen – då skjuts den snabbt ner av dem som menar att Sverige var allt annat under andra världskriget.

Det finns något i den svenska politiska kulturen som är oprofessionellt, ansvarslöst och valhänt.

Kanske har vi svenskar glömt bort vad som är viktigt. När man rör sig på kontinenten ser man fortfarande ärren efter krig och ockupation. Utanför grannporten här i Berlin finns minnesplaketter för människor som fördes iväg till koncentrationslägren. Och lite varstans blir man påmind om hur öststats-socialismen ledde till förtryck och misshushållning. Här blir man påmind om att livet är på riktigt – och att frihet, demokrati och de medborgerliga fri- och rättigheterna ständigt måste försvaras.

Till exempel är övervakningsfrågan ännu stor i tysk media, trots att det gått sex år sedan Edward Snowden lyfte på massövervakningens förhänge. I Sverige (som har ett mycket speciellt samarbete med till exempel amerikanska NSA och brittiska GCHQ) lyser den debatten och medias intresse så gott som helt med sin frånvaro. Och när EU i våras beslutade om regler som kommer att leda till förhandscensur på internet – då demonstrerade hundratusentals unga människor i länder som Polen, Tyskland och Frankrike. I Sverige – en handfull.

Mitt intryck är att kontrasten mellan Sverige och vanliga europeiska länder blir allt större. Att andra har ett mer rationellt förhållningssätt till verkligheten. Och att individen – ironiskt nog – har en starkare ställning ute i Europa än i det socialt så individualistiska Sverige.

Sverige skulle ha mycket att vinna på att bli ett normalt land.

/ HAX

Vad händer nu?

Senaste artiklarna