08192019Huvudnyheter:

MENINGAR OCH REFLEKTIONER OM HUR VI FORMAR VÅR VÄRLD OCH VÅRT VARANDE, I DET STORA OCH DET LILLA, I DET AVLÄGSNA OCH DET NÄRA

Vad Sverige kan lära av de gamla stoikerna

En stoisk grundhållning kan beskrivas ungefär så här: Det är inte tingen, människor, deras ord och handlingar i sig som gör oss upprörda och olyckliga – utan våra tankar om dem och våra tolkningar.

Vilket i en rimlig tolkning ger oss kontroll både över oss själva och vår livssituation.

Ser man sig om i populärkulturen, då upptäcker man att de gamla grekiska och romerska stoikerna har fått något av en renässans. Vilket kanske kan vara en motreaktion mot tidens känslodrivna debatt och postmoderna relativism.

Utan att hänfalla åt tröttsam anti-konsumism, så tycks även den stoiska hållningen till njutningar slå an en sträng i ett samhälle där många ägnar sig mer åt tillfällig förströelse och jakt på omedelbar bekräftelse och tillfredsställelse än åt att tänka.

På den punkten gick stoikerna olika vägar – från spartanska bitvargar till levnadsglada vivörer. Vad de hade gemensamt var att de menade att åtrå och ha-begär tenderar att göra oss olyckliga. Att man bara kan vara lycklig om man är nöjd med det man har. Skillnaden mellan de olika grenarna låg i hur man förhåller sig till njutningar som ändå kommer ens väg.

En stoisk devis för vår tid på detta tema skulle kunna lyda ungefär så här: Gläd dig åt och omfamna njutningar, men låt inte din åtrå göra dig olycklig.

För att applicera det stoiska förhållningssättet på debatten och samhällsfrågorna: Handla inte i panik, inte i vrede, inte av avund – och låt dig inte dras med av mediedrev, moralpanik och grupptänk. Tänk istället efter. Försök se saker och ting för vad de är. Acceptera verklighetens faktiska existens, även om du skulle föredra att den vore annorlunda. Tillämpa logiskt tänkande istället för att drivas av känslomässiga reaktioner. Och handla därefter.

Vilket står i bjärt kontrast till fenomen som Klimat-Greta, som ju vill att vi skall handla i panik. Vilket i bästa fall är meningslöst och i värsta fall kontraproduktivt.

Ett annat exempel är de som vill förbjuda företeelser som de personligen ogillar. Det är inte ett logiskt förhållningssätt. Förbud (beslutade av de demokratiska organen och upprätthållna av statens våldsmonopol) skall i princip vara förbehållna handlingar och företeelser som uppenbart hotar andra människors säkerhet och egendom. Känslomässiga, subjektiva reaktioner på ditt och datt är däremot en dålig grund för tvingande lagstiftning.

Andra exempel är migrationspolitiken, energipolitiken, skolan, försvaret, polisen, sjukvården… Här går känslomässiga argument, fixa idéer, personliga hangups, förutfattade meningar och röstköp (popularitet) som regel före fakta och logik. Vilket leder till att landet sjunker ner i en förvaltningskris som lamslår allt mer av vår samhälleliga kärnverksamhet.

Vi tycks leva i en tid där sunt förnuft kommit att betraktas som en extrem position.

/ HAX

Vad händer nu?

Senaste artiklarna